Stand in the gap

Som översatt borde bli något i stil med att stå i tomrummet eller kanske mellanrummet. Att våga gå emot kraftfulla och starka strömningar i samhället och säga nej till det som skapar splittring och konflikt och att verka för mänsklighet och förståelse inför olikhet. Att t ex inte deltaga i spridandet av bilder eller berättelser på sociala medier som ökar skillnader och rädslor.

Vi har alla ett ansvar. Varje människas handling är av betydelse. Mamman blir ibland både uppretad och ledsen när flödena i min telefon visar bilder där det skämtas glatt om problem i samhället. Istället för att tänka lite extra på hur man själv bidrar genom att dela dessa bilder blir tonen skämtsam och häcklande. Det har mamman svårt att tåla och förstå.

Mamman vill sträva efter förståelse, snällhet och tolerans. Det finns så många och komplexa problem i samhället som kräver många och komplexa lösningar. Vi måste se problemen och ta oss an dem med stort allvar. Och sträva efter att finna lösningar och sätt att möta varandra. Häcklande och skämtande på andras bekostnad måste upphöra. Vi behöver inte mer splittring.

Mamman försöker väga in lite olika frågeställningar när bilder eller inlägg delas. Frågor jag tagit del av någonstans men inte minns var. Klokt är det i alla fall. Frågorna är: Is it helpful? Is it kind? Is it true?

Då måste mamman och kanske också du först fundera ordentligt och sedan undersöka informationen för att ta reda på vad som är sant. Det är svårt att i våra myckna nyhetsflöden veta vad som är riktigt på riktigt. Men om man själv hejdar sig lite och låter källkritik få en liten plats kanske vi kan minska polarisering och konflikt. Och det tror mamman gagnar alla inte minst våra barn som skall leva länge i det samhälle vi skapar åt dem.

Mamman gör ingen stor revolt. Skapar ingen direkt revolution men verkar i det lilla. En människa kan göra skillnad. Ställ frågorna. Fundera. Och inte minst bemöt varandra med varsamhet.

Fin torsdag till er.

Författare: Mamma

Fembarnsmamman är en blogg från vardagslivet hos en familj med fem barn. För vår familj är gemenskap viktigt, att leva nära och uppskatta livet utan att krångla till det. Vi har valt att leva långsamt och att ta oss tid att uppskatta de små tingen i livet och vardagen, för det är dessa stunder som utgör den största delen av våra liv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Connect with Facebook

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.