Födelsedagsbarnet

Imorgon fyller hon etthundra år. Hon som ibland känns både jämnårig och yngre än mamman samtidigt som det är tydligt att både ålder och vishet vida överstiger min egen.

Hon som mamman vill ringa till bara för att höra hennes röst. Hon som är min väninna och extramormor samtidigt som hon är makens mormor. Så viktig en människa kan vara och betyda så mycket för många.

Och vi bär med oss många likheter hon och jag. Låsningar, tankar och problem och glädjeämnen. Vi talar om allt och inget och allt detta är så stort och viktigt och rymmer så mycket kärlek och tacksamhet.

Och mamman tror inte att jag någonsin kommer att kunna förklara för henne hur viktig hon är. Hur mycket hon betyder och hur stor tacksamhet som bor i hjärtat för att hon alltid tagit emot mig med öppna armar och ett vidöppet hjärta. Alltid.

När hon blir riktigt glad bubbelskrattar hon på ett innerligt barnsligt sätt. Det skrattet bor i mitt hjärta och bubblar upp i våra döttrar lite då och då. Förunderligt och underbart.

Tänk att hon nu levt i etthundra år. Det går inte ens att förstå hur mycket mamman än försöker. Och hon minns så mycket spännande saker som för oss är historia. Som när de fick elektricitet i sitt hem och hennes mamma fick säga till sina barn att sluta tända och släcka hela tiden. Det har hon levt och kan berätta om. Svindlande.

Vi får tyvärr inte krama på henne så här i virustid men det blir bra ändå. Vi får vinka och prata och sjunga och skratta tillsammans och vara tacksamma över all tid som är vår och för banden till varandra.

Kära mormor, extramormor, gammelmormor och väninna vi älskar dig för allt det du är och önskar dig en riktigt fin och hjärtinnerlig hundraårsdag.

Fast vi ses ju förstås på ett eller annat sätt imorgon på sekel-dagen.

Ta hand om varandra och bemöt varandra med varsamhet.

Fin söndag till er.

Författare: Mamma

Fembarnsmamman är en blogg från vardagslivet hos en familj med fem barn. För vår familj är gemenskap viktigt, att leva nära och uppskatta livet utan att krångla till det. Vi har valt att leva långsamt och att ta oss tid att uppskatta de små tingen i livet och vardagen, för det är dessa stunder som utgör den största delen av våra liv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Connect with Facebook

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.