Baciller baciller

Så är de åter på besök bacillerna. De som brukar säga ”men så roligt att ses igen” när skolorna börjar.

Några av oss är på bättringsvägen och några i början av förkylningen och några mitt i.

Mamman är mitt i och så väldigt trött och genomförkyld. Vi hostar och vi nyser och mår inte särskilt bra alls men vi har det bra tillsammans. Det är bra.

Det var längesedan mamman var så här trött och förkyld. Att röra sig runt hemma och pyssla med vardagssysslorna tar all min energi. När skolrundan körs får jag hålla mig ordentligt i ratten och blåsa kall luft i ansiktet för att inte somna. En sådan dag är det idag. Imorgon blir det bättre. Säkert mår mamman bättre redan i eftermiddag. Idag blir det mycket vilande på kökssoffan och kanske lite stickning.

På stickorna har mamman två nya projekt, en ny Riddari och en ny Hansel Hap sjal. Riddarin stickas i olika blå nyanser och skall bli näst största dotterns och sjalen är till mamman att svepa om sig nu till sensommaren och hösten. Vintern och våren också förresten.

Hemstickade ullplagg har blivit våra favoriter och används nästan hela tiden. Det är något visst med naturliga materiel som gjorts till plagg en maska i taget. Hemstickat. Det är fint.

För att se hur färgerna blir är det praktiskt att lägga ut garnerna på en färdigstickad sjal. Det här kan nog bli fint.

Nu skall mamman slumra en stund. Host och prosit och en riktigt fin dag till er.

Författare: Mamma

Fembarnsmamman är en blogg från vardagslivet hos en familj med fem barn. För vår familj är gemenskap viktigt, att leva nära och uppskatta livet utan att krångla till det. Vi har valt att leva långsamt och att ta oss tid att uppskatta de små tingen i livet och vardagen, för det är dessa stunder som utgör den största delen av våra liv.

6 svar till “Baciller baciller”

  1. Krya på er! Det är alltid lite tungt (tycker jag) att skiljas åt som familj när vardagen börjar igen (även om det bara är över dagen) och dom obligatoriska förkylningarna som följer med terminsstarter är inte så roligt de heller. Älskar ju vardagens egentligen men tycker precis som du är det är ledsamt att den i vår tid går ut på att man ”måste” vara på olika håll i familjen och att samhället ständigt dömer dem som inte trivs med det livet. Tröttsamt är det.

    Hälsningar från en annan förkyld mamma

  2. Glömde säga att jag beundrar dina stickningar. Har tänkt i så många år att jag också ska lära mig detta men det skjuts ständigt upp då jag inte verkar ha sinnesro till det. Det är en underbar känsla att kunna själv! Och väldigt viktigt att föra vidare till våra barn tycker jag. Minns hur kämpigt min mamma hade det när jag var barn/ungdom och hon var den enda i omgivningen som stickade, målade om loppis-fyndade möbler, bakade, odlade, källsorterade osv. Hon ansågs vara konstig av sin omgivning och till slut gav hon upp mycket av din kreativitet då hon lessnat på att känna sig motarbetad. Men jag är starkt präglad av den biten under min uppväxt och ser det som en självklarhet att tänka och göra själv. Gå min egen väg. Det är den enda vägen för mig, men den är allt bra obekväm att gå inland!

    Ha det bra i förkylningsträsket!

    1. Hej Evelina
      Tack! Det är en rikedom faktiskt att kunna själv samtidigt som det är en härligt avslappnande syssla.
      Gott att läsa om din mamma och om dig. Känner igen mig. Visst är det bra obekvämt ibland att gå den egna vägen men samtidigt värt allt!
      Fortsatt fin vecka önskar jag dig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Connect with Facebook

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.