Vi sover tills vi vaknar, äter frukost länge, njuter sommar, seglar liten segelbåt, badar och tar det lugnt tillsammans. På morgonen dras rullgardiner ned, stor duk hängs för köksdörren för att hindra solens varma strålar från att ta sig in och dörrar öppnas där det ännu är skugga.

Förmiddagarna spenderar vi inomhus och när den värsta värmen lagt sig tar vi oss ut för bad, lek och annat. Kvällarna blir långa med kvällste på en ljummet varm altan. Sent in på natten sitter vi i månljus utomhus och det känns som om vi bor i ett sydländskt land istället för ett nordiskt.

Värmen är härlig men också lite skrämmande. Vi bor i ett landskap där bönder fortfarande verkar och deras ängar ser nu tärda och brända ut. Hästar och kor har allt för lite bete och vaksamheten inför den stora brandrisk som råder är stor här bland alla grannar. Vi spanar tillsammans efter moln och önskar och ber om regn.

Det är en ovanlig sommar och vi får tala med våra döttrar om klimat och ansvar och livsval. Vi åker inga långa sträckor, inget flyg och inga långa bilresor. De valen är förstås gjorda på många olika grunder. Vi värderar vår tid tillsammans här hemma högt. En kväll med uppblåsbar dubbelmadrass, filtar, kuddar, utplockade lampor och brädspel på altanen kan vara lika mycket värt som en lång resa någonstans. Vi försöker att ta vara på vår lediga tid tillsammans och ser det som en värdefull semester samtidigt som vi tänker att det stillsamma valet kompenserar för allt vårt körande till skolor och jobb under resten av året.

Nu är pappan åter semesterledig så nu blir kvällarna på altanen än längre och tack vare goda vänner har vi fått ytterligare spelinspiration. Tack vare andra goda vänner har vi nu också möjligheten att segla lite då och då och så har döttrarna fått semestra lite i stora staden som är alldeles nära oss tillsammans med min mamma och pappa. Det tyckte de var roligt. Och så gör vi en del egna små utflykter lite då och då. Vi har helt enkelt en väldigt fin sommar.

Fin vecka till er.