Vi har en konsthelg då döttrar med handledning får måla akvarell och göra kolteckningar. 


Döttrarna lyssnar mycket koncentrerat och följer instruktioner och prövar sig fram. Det är fantastisk att se hur deras förmågor växer allteftersom de arbetar på. ”Jaha. Går det att göra så….om jag prövar så här istället, eller så här…å då blev det så. Det var inte så jag tänkte mig men det blev ju jättefint”, är bara några utdrag ur hur det låter kring bordet. De handledande konstnärerna hjälper gladeligen till och ger tips och råd.

När döttrar behöver vilopaus kan de springa ut en stund, spela lite piano eller läsa bok. Mamman sitter med och stickar. Det tycker många andra är roligt och börjar ställa frågor om stickningen och vi hamnar i samtal om garner och mönster. Det är också det väldigt roligt. Stickning, givande samtal och att döttrar lär nya spännande tekniker att använda i sitt skapande är fantastiskt. 

Pappan prövar också på att måla akvarell. Mamman visste inte att pappan var så bra på att måla och måste beundra resultatet länge. Han är förutom att vara en riktigt duktig fotograf också väldigt bra på att måla akvarell. Det är fantastiskt med allt detta skapande som känns så naturligt på många sätt.

Efter den här dagen är jag alldeles mjuk och varm inombords, som om hjärtat lindats in i riktigt fin ull.

Nu måste mamman baka bröd eftersom vi tog fram de sista limporna ur frysen igår. Kanske inte det bästa att sätta deg som skall jäsa länge så här på eftermiddag/kväll men det får gå ändå. Kanske blir några degar kalljästa i kylen över natten.

Fin söndag till er.

Etiketter: akvarell, bröd, deg, döttrar, kalljäst, kolteckning, konst, konstnär, mamman, pappan