Fjärde adventshelg
Så har vi sovit tills vi vaknade. Det är helg och vi slipper väckarklockor som skär genom morgontystnaden.
Mamman vandrar ut med familjehunden medan pappan påbörjar helgfrukosten. Ute är det nästan-vinter. Luften är frisk och skogen stilla. Familjehunden är glad och yster och vill inte riktigt göra som mamman vill. Det är som det skall med små hundar. Lite busigt och bångstyrigt.
Väl inne hjälper mamman till med frukosten och så löser vi julmelodikryss. Döttrarna fnissar i vanlig ordning åt föräldrarna som hyssjar lite då och då. Och så får vi hjälp i form av glada tillrop när döttrarna känner igen melodierna. Vännerna i etern är som vanligt med och förgyller denna morgon.
Vi äter frukost länge och så sitter mamman kvar med sin kopp kaffe i kökssoffan. Framför mig har jag min mormors bakbok. Egentligen är det en anteckningsbok med inklistrade recept. Mormor har sparat på recept hon funnit och klistrat in de urklippta lapparna i boken. Mamman bläddrar och känner mig så nära min söta mormor. Jag känner doften av henne, hör hennes skratt och minns hennes kritvita hår så otroligt tydligt.
Mormors bok är nu min och det är dags att slå upp receptet på mormors julpepparkakor. Bredvid just detta recept står med mormors snirkligt vackra handstil ”Mina julpepparkakor. Bra!” Jag håller med. Det är bra att hon markerat så tydligt så att jag nu kan föra traditionen vidare till våra döttrar. ”Bra mormor och tack” säger jag högt för mig själv och känner saknaden samtidigt med glädjen.
Fin lördag till er.
