Det var länge sedan något skrevs här…
Mamman kör döttrar till och från skolor, lagar mat, städar, tvättar, bakar, stickar och pysslar.
Små fröer planteras och växer upp till små plantor inomhus för att sedan härdas av i växthuset. Men den här våren är så kall att många små plantor inte klarar av kylan. Mamman möts av ledsna små nedfrusna plantor i växthuset och då får de sorteras bort och nya fröer får sås. I trädgårdsprogram ser vi hur andra småodlare också upplever våren ovanligt kall. Idag skall vi så fler gurkfrön för uppväxt inomhus och plantera ut tomatplantor i växthuset. Vi hoppas att de kommer att klara sig bättre och att det nu inte blir så många fler frostnätter.
Och så skall mamman pröva sin nya surdeg. Vi har hittat en glad dansk hobbybagare som visar ett sätt att göra och underhålla surdeg. För inte borde surdeg egentligen vara svårt och kräva massa attiraljer. Det borde vara enkelt och ett ursprungligt sätt att baka. Det är i alla fall min tanke och förhoppning. Genom stickningen har mamman övat upp sitt tålamod och jag är beredd att pröva igen och igen om det inte skulle fungera för någon gång hittar vi säkert vårt sätt. Så det så!
Och vi är tillsammans här i familjen och njuter av tiden ihop. Virusmärkligheter i världen kan bära med sig tid av tacksamhet även om det finns mycket vi saknar. Gemenskap och närhet är fint.
Ta hand om varandra och bemöt varandra med varsamhet.
Fin söndag till er.
