Rinna över

Mamman hann morgonpromenera innan döttrar vaknade. Precis när vi kom in hördes röster uppifrån och fötter tassandes nedför trappan. Mamman och hunden mötte i hallen för morgonkramar och så kom vi på att solen ju skiner igen och att vi kunde morgonbada i lilla sjön innan frukost. Så det gjorde vi.

Så här tidigt på morgonen har solen inte hunnit till badbryggan och det var lite kyligt i luften. Mamman kände sig inte övertygad om att bad var en väldigt bra idé. Modiga döttrar gav sig i och utropade ’friskt!’ och såg väldigt nöjda ut. Att stå där på bryggan och doppa tån och sedan åka hem och inte ha badat kändes inte bra. Innan mamman hann tänka mer dök jag plötsligt i. För att komma upp nästan lika fort förstås. Men ändå att ha börjat dagen så. Underbart.

Väl hemma åt vi frukost på altanen och pratade och njöt av utsikten länge. Och när vi plockat undan satt mamman kvar med stickningen och njöt av det fina sommarvädret. Och så blev det för varmt där på altanen. Det är ett härligt bekymmer att ha efter kyliga regndagar.

Mamman plockade med sig stickningen till en av alla favoritplatser i trädgården. Där under växtstödet eller pergolan eller spaljén eller vad vi nu skall kalla det är det skugga och klätterväxterna luktar så gott och det fläktar lite lagom. Rosorna, New Dawn, i ljust rosa doftar friskt somrigt och den lila klematisen är så vacker till och kaprifolen sträcker sig glatt över alltihop.

Mamman lutar sig tillbaka. Lyssnandes. Några döttrars röster hörs inifrån. De pratar och skrattar medan de gör sig iordning och två döttrar sitter kvar på altanen, en syr och en annan läser. Familjehunden ligger alldeles bredvid mamman. Det här är vårt liv. Vår familj. Tacksamheten och glädjen sköljer över mamman och det är en sådan kraftfull känsla att tårar rinner nedför kinderna nästan som ett vattenfall.

Här blir mamman sittande ett tag. I tacksamhet.

Fortsatt fin fredag till er.

Författare: Mamma

Fembarnsmamman är en blogg från vardagslivet hos en familj med fem barn. För vår familj är gemenskap viktigt, att leva nära och uppskatta livet utan att krångla till det. Vi har valt att leva långsamt och att ta oss tid att uppskatta de små tingen i livet och vardagen, för det är dessa stunder som utgör den största delen av våra liv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Connect with Facebook

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.