Fembarnsmamman

Tankar från en familj med fem barn

Handarbete och tålamod

Mamman går upp tillsammans med pappan i den tidiga morgonen. Det är gott att få den där pratstunden på morgonen innan han åker för dagen.

Efter att ha vinkat av och skickat med kaffetermos och frukt sätter jag mig i kökssoffan med stickningen och fortsätter på spetskanten. Nystanet som jag trodde skulle räcka lite längre håller på att ta slut och i stickpåsen ligger nästa garnhärva som först måste vindas till garnnystan innan det går att använda.

Jag letar fram garnvindan och påbörjar nystanet men garnet vill inte och trasslar sig åt alla håll. Det där med lugn och tålamod är inte alltid lätt. Jag börjar rycka lite lätt i trådarna och känner att otåligheten och viljan att bara rycka av trasseltrådarna växer. Men så ringer pappan och vi talar samtidigt som jag trasslar vidare och han lyckas lugna mig och påminna om vikten av tålamod så att jag kan fortsätta utan att göra hundra små nystan av min härva. Jag får ta av garnet på ett ställe och göra två nystan istället för ett men det blir ändå bra. Skönt.

Vi tittar tillsammans på kloka stick och handarbetsvloggare och en av de kloka talade sist om att ha just tålamod med hantverket. Av att inte hasta fram för att bli färdig utan se till att njuta av varje moment. Att trassla garnhärvor som mamman istället vill skall samarbeta på garnvindan kanske inte är så njutbart egentligen men garnet är väldigt fint och när jag väl blir färdig inser jag att det ju faktiskt inte tog så där väldigt lång tid.

Med mitt nya lugn sätter jag mig sedan ned för att ta mig an invävning av nytt garnnystan i spetsstickningen. Det visar sig också vara en utmaning men blir också det fint och jag kan fortsätta att sticka den fina sjalkanten.

Snart vaknar döttrar och jag får morgonkramar och dagen börjar. Det är en härlig stund att krama god morgon. Gott att döttrar får sova tills de sovit färdigt. Och gott att vara tillsammans på dagarna.

Fin torsdag till er.

« »

© 2019 Fembarnsmamman. Tema av Anders Norén.