Ett kort rotmos-recept-samtal med en kär släkting får mamman att komma ihåg. Saker jag inte visste att jag mindes spelas upp i huvudet.

Jag ser framför mig min mans far som står framför spisen och talar om rotmos. Egentligen tror jag att det var potatismos han lagade men talade om rotmos. Mamman vet i alla fall att det var han, svärfar, som fick mig att prova på att laga rotmos. Nu var det länge sedan jag lagade det men efter receptsamtalet får jag ny lust och inspiration.

Det är härligt med minnen som skapas av mat. Det är speciellt på något sätt. Matminnen. De gör sikten klarare.

Fin fredag till er.