Genomförkyld

Mamman vandrar långsamt som om vadandes i sirap. Allt går väldigt långsamt. Tankarna tar sig inte riktigt runt i huvudet som de brukar utan stannar liksom till lite här och där. Huvudet och kroppen är så trötta. Jag är verkligen alldeles genomförkyld. Mamman orkar nästan inte med att vara vaken ens. Så känns det i alla fall. Men på något sätt så sköts sysslorna ändå fast väldigt långsamt förstås. Det är tur att pappan är ledig och kan hjälpa till här hemma med all matlagning och annat som behöver ordnas. 

Igår kväll tog mamman fram det sista brödet ur frysen så förkyld eller ej behövdes det bakas idag. Riktigt så mycket som jag brukar baka på en och samma gång blev det inte men väl ett antal mammabröd och citronrostbröd till lördagsmorgonens frukost.

Resten av dagen har mamman suttit på kökssoffan stickandes på första strumpan i ett nytt par strumpor. Den här gången är det mammans tur att få sig ett par stickade av garnet från mina gamla strumpor. Strumpor som det hade gått hål på. Ibland är det bra att sticka när man inte mår bra och ibland är det inte så bra att sticka när både kropp och huvud helst vill sova. Det blev fel i stickningen och mamman fick helt enkelt repa upp och skall börja om från början. I sinom tid får jag mig ett nytt par sköna raggsockor att värma fötterna med. Men då vill jag att de blir bra, är sköna och precis som jag vill ha dem. Under tiden ser jag stickandet och upp-repandet som en möjlighet att lära samtidigt som det är skön avkoppling. Jag blev förstod lite irriterad först när jag såg felet men har lärt mig någon sorts stillsamt tålamod med stickandet. Antingen kan jag välja att bli arg på mig och repa upp i ilska eller så kan jag välja att tänka lite stilla att det är ett sätt för mig att få erfarenhet i handarbetet och att till slut få bli nöjd med resultatet hur många gånger om jag än får repa upp och börja igen. Till slut blir det färdigt och jag kan med varma egengjorda strumpor på fötterna ta mig an stickandet av nästa strumppar som skall göras till näst äldsta dottern.

Nu är det dags för mamman att dricka lite mer av vårt välgörande kvällste och sedan låta den förkylningströtta kroppen vila för natten.

God natt till er.