Sammanfattningstankar

Ibland vill mamman sammanfatta sådant jag mött ute i den så kallade verkligheten. Sammanfatta för mig själv så att jag bättre förstår det jag varit med om. 

Mamman har haft den stora turen att under ett tag få arbeta med barn med väldigt speciell begåvning och intelligens. Jag har fått möta ett annorlunda sätt att vara, lära och kommunicera. Det jag mötte och fick ta del av var alltigenom ärligt, oförställt, lekfullt och vackert. Det som är kärnan av människan, egentligen. Det mötet har gjort mamman lite klokare och själen friare.

Mamman har med dessa kloka barns hjälp fått större och djupare insikt om mig själv. Det är värdefulla lärdomar som jag aldrig kommer att kunna förmedla till de elever som gjort mig klokare. De lever inte riktigt i samma värld som oss och uppfattar inte saker på samma sätt som vi gör.

Vi kommunicerade nästan intuitivt från hjärta till hjärta och från själ till själ genom ögonkontakt och gemensamt samförstånd. Som om de förstod att jag också var lite udda. Någon som också står lite utanför. 

Det finns många etiketter på dessa barn. Många namn på störningar, syndrom och diagnoser. De orden är till för att barnen skall få den bästa hjälp och det bästa stöd de kan få. För att familjer skall få den hjälp de behöver. De orden behövs.

Men mamman vill använda andra ord. Ord som speglar det jag lärt och sett. Emotionellt intelligent, empatisk, högkänslig, glädjefylld, rolig, hjärtinnerlig och underbar. Läraktig, genomsnäll, inlyssnande, intuitiv, kärleksfull, försiktig och klok. Bara några få av många fina ord som beskriver de barn jag nu haft förmånen att arbeta med. Erfarenheten och mötet med de barnen har gett mig oerhört mycket. Mer än jag kan beskriva. 

Det är jag tacksam för när jag sammanfattar mina tankar och erfarenheter. 

Mycket annat runtomkring arbetet med eleverna har varit tungt och svårt och gjort att mamman nu tar andra vägar. Men det behöver jag ju inte tänka på nu. Nu är hjärtat fullt av allt det fina jag mött. Allt det vackra och betydelsefulla jag bär med mig. Det som ger glädje, klokhet och fyller mamman med kärlek. Det tar jag med mig ut i världen och kanske blir den då lite mjukare, snällare, vackrare och innerligare. Mamman hoppas det i alla fall.

Fin tisdag till er.

Etiketter: arbete, diagnos, elever, glädje, hjärta, hjärtinnerlig, hjärtlig, intelligent, intuitiv, kärlek, klok, mamman, ord, sammanfattning, skola, syndrom

Författare: Mamma

Fembarnsmamman är en blogg från vardagslivet hos en familj med fem barn. För vår familj är gemenskap viktigt, att leva nära och uppskatta livet utan att krångla till det. Vi har valt att leva långsamt och att ta oss tid att uppskatta de små tingen i livet och vardagen, för det är dessa stunder som utgör den största delen av våra liv.

4 svar till “Sammanfattningstankar”

  1. Så klokt att skriftligen sätta ord på det som du upplevt och känt. Ibland (ofta!) blir det rörigt i mitt huvud av alla tankar och känslor som ska få plats. Att sätta mig ned och göra en liten sammanfattning är något jag borde göra jag med.

    Hade jag skrivit ned mina känslor så kanske jag heller inte hade gått på samma ”nitar” om och om igen. För minnet har ju som bekant en tendens till blekna…

    Så mysigt med kakbak en regnig dag! Och vacker kakburk med minnen gör det ju ännu bättre 🙂

    Ha en härlig dag!

    Varma hälsningar från Evelina

  2. Och en sak till, – det är väldigt glädjande att läsa hur du ser på dessa ”annorlunda” barn. Min son hör också till dom som ”inte riktigt är som alla andra”. Dock inte ”så mycket” att han behöver special-undervisning i skolan. Men precis som du beskriver de barn som du mött så är han oerhört intelligent och genomsnäll. Men han tänker lite annorlunda och kan bl.a inte följa muntliga instruktioner. Vi är så oerhört glada för att han går i en bra klass och har fina vänner. Vänner som tycker att hans påhittighet och uppfinningsrikedom är roligare än att man är bra på t.ex. fotboll.

    Ett typiskt exempel på hur han missuppfattas är som när vi senast träffade mina föräldrar. Dom har anlagt en damm i sin trädgård och planterat kräftor. Min pappa hoppas på ett entusiastiskt ”ja!” till svar från sitt barnbarn, när han ställer frågan om dom ska fiska kräftor ihop i augusti. Men svaret han får blir kort och gott ”vet inte”. Varpå jag ser att min pappa blir besviken. Men jag vet att han ju att min son svarade så eftersom han faktiskt inte VET om dom ska göra det. Hade han istället frågat om han VILL fiska kräftor så hade svaret förmodligen blivit annorlunda 😉

    Det är när omgivningen inte förstår som det blir tråkiga missförstånd.

    1. Hej igen Evelina
      Tack. Tänker ofta att det är så lätt att säga att vi ’gillar’ och förstår olika men svårt att verkligen förstå och ha ett öppet sinne.

      Det är intressant, berikande och komplext med olikhet. Det är nog så det skall vara.

      Fortsatt fin torsdag till dig och dina.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Connect with Facebook

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.