Vackert

Mitt i alla sjukor och trötthet försöker mamman fokusera på det som är fint och som ger energi.

Som vår vackra rhododendron som slagit ut nyss. Först syntes rosa knoppar och nu har vackert vita blommor slagit ut. Det ser mamman från köksfönstret när jag diskar. Fint!

  
Och så tycker jag att parmesanosten är så fin. Kanske för att dottern som först blev sjuk tycker så mycket om just parmesan. Så fort hon blir sjuk tappar hon nämligen aptiten och det håller i sig också efter att feber och annat försvunnit. Mat har alltid varit ett svårt kapitel för denna dotter. 

  
När dottern inte äter ordentligt blir mamman orolig. Det känner förstås dottern in och får ännu svårare med maten. En ond cirkel som vi båda kämpar för att komma ur. Den här gången försöker mamman hålla sig. Inte truga. Inte tjata. Bara låta det vara.

Parmesan är vackert för att dottern själv öppnar kylen, tar fram osten och säger till mamman ’vi tar fram den för att den blir så god när den inte är så kall. Jag vill så gärna ha pasta, skinka och parmesan. Jag är hungrig. Får jag det till lunch mamma?’ Så klart att hon får. Mamman vill jubla högt men håller sig stilla och lugn.

Parmesan är vackert och gott och rhododendronblommorna alldeles fantastiska att se från köksfönstret.

Fortsatt fin fredag till er.