Fembarnsmamman

Tankar från en familj med fem barn

Dotter-oro

Väskor, gymnastikpåsar, läxor, flöjter till eftermiddagens lektion, smörgås och frukt med i väskorna. Overaller, mössor, vantar och halsduk på och så behöver mamman komma ihåg väskan med biblioteksböcker. Böcker som måste tillbaka idag.

In med väskor i bagaget och in med barn på rätt plats i bilen och ’nej jag glömde frukt och min klocka’ och ’nej äpple skall jag ju ha med’. Låsa upp låta döttrar hämta det de skall och så iväg mot skolorna.

Största dottern kramar hejdå, kliver ur och vinkar och skyndar in och mamman åker vidare till nästa skola. Döttrar kramas om, får med väskor och går in i sina klassrum. Mamman åker till biblioteket. Lämnar böcker och lånar nya och får meddelande i min telefon om att största dottern har frånvaro från dagens första lektion.

Men mamman lämnade ju av henne och framför mig ser jag hennes ryggtavla som snabbt försvinner in genom skolans dörrar. Eller såg jag henne gå in? Stod där någon på skolgården som inte skulle vara där? Har hon inte kommit in i skolan?

Mamman motar bort jobbiga tankar och ringer dottern och mejlar till den iPad hon alltid har med sig i skolan som arbetsverktyg. Mamman får inga svar och dottern brukar annars svara.

Mamman söker vidare och ringer skolans expedition där rektorn svarar. Som tur är är denna rektor en handlingskraftig sort och tar omedelbart tag i mammans problem och söker upp dottern.

Pga morgonens ’plocka-ihop-allting-hit-och-dit-sysslor’ blev vi sena och dottern följaktligen så till sin första lektion och blev därför inte insläppt. Konsekvensen blir att dottern får frånvaro från hela sin dryga timme långa lektion och mamman får sig skickat frånvaro för en dotter jag vet att jag själv lämnat i skolan. Oro, oro, oro, lätt panik och dåligt samvete.

Mamman kämpar så för att allt skall skötas ordentligt. Jag försöker att alltid hålla tider, se till att läxor görs på rätt tider, åker till alla utvecklingssamtal, tar del av all information, kör döttrar med klasskamrater till utflykter när det behövs och jag har möjlighet. Det egna arbetet försöker mamman sköta så gott och bra jag någonsin kan och har alltid lektionsplaner färdiga då jag måste vara hemma för att sköta om sjuka barn. Bröd bakar mamman själv och all mat lagas från grunden. Hemmet är någorlunda väl städat och mysjulatmosfär börjar infinna sig. Maken vill mamman försöka att se och mysa med så att vi får tid och kraft för varandra och mår bra tillsammans. Allt försöker mamman ordna och så trillar mamman ihop i en gråtpöl när rektorn ringer tillbaka för att meddela att dottern nu sitter i sitt klassrum.

Dottern, min förstfödda och en av fem fantastiska skatter, är där hon skall vara och mammans lättnad är stor. Tårarna väntar mamman med tills vi lagt på.

Idag är mamman omskakad och får inte så mycket gjort.

Fin onsdag till er.

Etiketter: dotter, frånvaro, mamman, oro, sen, skola

« »

© 2019 Fembarnsmamman. Tema av Anders Norén.