Morgonljud från köket

Mamman vaknar av ljud nerifrån köket, ’kling, kling, krafs’.

Nyvaken och lite trött stiger mamman upp för att undersöka vad det är som låter.

Det är största dottern som plockar ur diskmaskinen. Hon plockar ur och lägger i lådor och ställer i skåp och har lagt fram frukostbestick på köksbordet.

När mamman kommer ner får jag en jättekram och en glad godmorgon-hälsning och ’hej mamma, så mysigt att du kom ner nu, jag tänkte hjälpa till för ni är alltid så snälla.’

Den här morgonen skall jag bevara i mitt hjärta. Vi har haft jobbigt att hitta rätt väg att vandra tillsammans dottern och jag.

Dottern är i en turbulent tid i sitt liv och känslostormarna är många och drabbar oftast mamman med full kraft.

Mamman vet att det är så det skall vara. Men ändå blir jag trött och sliten emellanåt av alla konflikter. Det är inte lätt att hjälpa en blivande tonåring till en ny värld. Hjälpa henne att förstå känslor och kropp och hjälpa henne balansera barn och lekvärlden som hon fortfarande är i och den vuxnare världen hon möter i skola och bland kamrater. Det är en svår och viktig uppgift och tar känslo och tankekraft.

’Ni är alltid så snälla’, det kapslar mamman in i hjärtat. Vårt stora barn. Vår fina dotter. Du är underbar och vi vill alltid stå dig nära.

Det blev ingen direkt sovmorgon för mamman idag men det här var ett riktigt bra sätt att vakna på.

Fin söndag till er.