Folkmusik, gemenskap och spridda tankar

Mamman är med största dottern på folkmusikdag. I vanliga skolan är det studiedag. Kulturskolan anordnar då kurs för sina elever denna dag. 

Resten av familjen är hemma men största dottern och jag är friska. Att få sitta i ett rum fullt med musiker av olika åldrar från liten till stor är mer än underbart. Att få njuta av all denna kreativitet är en ynnest och att få agera hjälplärare till dessa duktiga instrumentlärare är en hedersbetygelse. 

Mannen som leder kursen är riksspelman. Bara en sådan sak. Det är gehörspel, folkmusiksång och stampa takt. Mamman sitter med och sjunger glatt från bakre delen av rummet.

Att se människor av olika åldrar mötas i musik är fint. Det påminner mamman om att ålder är en konstruktion vi byggt som inte har så mycket med människomöten att göra. Här står musik, melodislingor och spelglädje i centrum och förenar och skapar gemenskap. 

Tänk så fint det vore om verkligheten utanför det här musikrummet också kunde vara sådan. Tänk om vi kunde se det som förenar mer än det som söndrar och skiljer oss åt.

Mamman ägnar en stund åt den tanken samtidigt som jag lyssnar till musiken och sneglar på den nu ganska stora och oerhört vackra största dottern som spelar och lyssnar så koncentrerat. 

Nyss var hon liten och nu är hon en ung dam på väg ut i livet och jag får vara med. Hon tycker det är gott att både mamman och pappan vill vara med för att ta del av hennes värld. Det tar vi inte för självklart på något sätt och är oerhört glada och tacksamma för den delaktighet och gemenskap vi får ha. Att få vara med sitt lite större barn är en gåva att vårda ömt. Hon är en fin och vacker person dottern både på in och utsidan. Tänk så stort och vackert livet är och hur familjelivet berikar alla sidor av våra personligheter.

Så tänker mamman sittandes bak i salen.

Fin fredag till er.

Etiketter: dottern, folkmusik, gehör, gemenskap, kulturskolan, mamman, melodislingor, musik, pappan, riksspelman, tacksam

Författare: Mamma

Fembarnsmamman är en blogg från vardagslivet hos en familj med fem barn. För vår familj är gemenskap viktigt, att leva nära och uppskatta livet utan att krångla till det. Vi har valt att leva långsamt och att ta oss tid att uppskatta de små tingen i livet och vardagen, för det är dessa stunder som utgör den största delen av våra liv.

3 svar till “Folkmusik, gemenskap och spridda tankar”

  1. Vad fint att du ser det som en förmån med delaktighet och gemenskap med dottern. Jag tycker att många verkar ta det så för givet att deras barn ska vilja umgås med dem och verkar se barnen nästan som ägodelar istället för människor med fri vilja. Barn är ju sina egna, inte föräldrarnas, men den inställningen tycker jag nästan verkar lite ovanlig idag. När jag läser tidningar som ”mama” tycker jag mest att barnen verkar vara de vuxnas accessoarer som ska kläs upp i modekläder och visa hur lyckade och framgångsrika föräldrarna är. Allt gott till dig!

    1. Hej Fru S
      Jag läste en gång för länge sedan en dikt av Kahlil Gibran som stannat i min tanke. Kanske var det mer samlade visdomsord än det var dikt men orden löd ungefär så här, ’era barn är inte era barn…de kommer genom er men inte från er och fastän de lever hos er, tillhör de er inte’. Ett kort utdrag ur en text med många fler kloka ord.

      Tycker mig se att det saknas respekt för barnen idag. Eller kanske mer en avsaknad av respekt för barnen som egna tänkande och kännande individer.
      Håller med dig om att det ofta ser ut som om barnen är accessoarer i ett socialt spel. Märkligt.

      Jag är så glad och tacksam över att få vara med. Vara önskad i den stora dotterns verklighet. Det är stort.

      Fin vecka till dig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Connect with Facebook

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.