Snöiga dagen
Helt tyst är det runt vårt hus. Tyst och omgivet av snö och strömmen är borta.
Mamman och pappan ger sig ut med spadar och skyfflar. Vi skottar och småpratar och döttrar sover. Långt bort ser vi grannar som också skottar och små ljuslågor från stearinljus lyser försiktigt upp i fönster vi kan skönja på håll.
Någon har försökt att ta sig iväg med bil men den bilen har hamnat i diket. Snart skall vi hjälpa grannen att putta på så att bilen kommer loss och hem igen.
Maken får samtal från kollegor som lyckats ta sig fram på vägar men varnar för att åka ut.
Mamman ringer sitt arbete för att få höra att dit har det ringt oavbrutet hela morgonen med stanna-hemma-kommer-inte-fram-på-vägar-samtal.
Vi blir helt enkelt hemma allihop idag. Vi vill inte stressa ut på snöiga och hala vägar för att köra i diken eller åka in i andra bilar. Vi stannar här hemma i vår snöiga värld.
Vi tänder många ljus, tar fram raggsockor, fårskinnstofflor, filtar och lägger alla våra kylklampar i frysen så att kylan där skall stanna kvar även om strömmen blir borta länge och så njuter vi av en ovanligt tyst och lugn dag. Tillsammans. Utan tider att passa.
Fin tisdag till er.
