En trygg famn

Söndag morgon och mamman vaknar med en dotter bredvid sig. Hennes lugna andetag och stilla sömn gör mig lycklig. Hon har vandrat upp till vår säng utan att varken mamman eller pappan hört det för att lägga sig tätt intill mamman och somnat om fri från sin mardröm.

När dottern vaknar får mamman och pappan kramar och hon säger att drömmen var så hemsk men att det rädda och ledsna försvann så fort hon kröp ned under mammans täcke. Tänk så viktigt det är med närhet. Närhet, kärlek och kramar. Att få vara liten länge, att få känna trygghet och kärlek.

Jag tänker att det är livsviktigt för barnen att få hålla tag i mamman och pappan, trygghetspersonerna, så länge barnet behöver. Precis så länge barnet själv bestämmer och känner att det behövs. Den tryggheten bär barnen med sig sedan när de vandrar lite mer självständigt ut i livet. En grundtrygghet som mamman tror skapar stor styrka i livet. Styrkan av att alltid ha haft en trygg famn att kramas av och finna lugn i. Tryggheten i att vara älskad, alltid.

Fin söndag till er.