Funderingar

Mamman tänker vidare och större och funderar allvarligt på om det inte skulle gå detta med att skapa en egen liten värld, ett eget kungarike.

En plats där alla får utvecklas i den takt som passar de unika individer vi människor är. En plats där blyga och försiktiga barn ses som de värdefulla människor de är istället för något som skall ändras eller åtgärdas. En snäll plats där vi lever långsamt och tillsammans i gemenskap.

Mamman har haft en motig vecka. En vecka då jag funderat mycket över hur vi byggt vårt samhälle och på vilket perspektiv vi har när vi ser på barn, lärande och utveckling. Det finns en hårdhet i hur världen möter blyga och försiktiga barn. En hårdhet som barnen inte förstår eller ens skall behöva förstå.

Alltför många vuxna har förlorat kontakten med sin egen barnvärld. Förlorat greppet om sitt eget magiska barntänkande och applicerar istället någon form av mall på hur barn skall vara, bete sig och lära. En mall som mamman tror passar väldigt få barn.

Mamman själv ryms inte i någon mall. Jag vill vara mall-lös och fri att tänka själv. Jag vill möta barn som de är och låta barnen vara barn, försiktiga, blyga, stojiga, äventyrliga, glada, busiga, eftertänksamma. Inte tänka att barnen borde si och så för att de nu är i den eller den åldern. Det är för snävt att tänka så, för kärvt och omänskligt.

Mamman tänker vidare och läser mer. Mer filosofi och tar del av mer tankar från Montessori som talar om barnens magiska värld och hur vi måste upptäcka barnen och försöka förstå och möjliggöra utveckling på barnens vis.

Mamman tänker vidare samtidigt som jag pysslar och ordnar med dagens sysslor.

Fortsatt fin lördag till er.

Författare: Mamma

Fembarnsmamman är en blogg från vardagslivet hos en familj med fem barn. För vår familj är gemenskap viktigt, att leva nära och uppskatta livet utan att krångla till det. Vi har valt att leva långsamt och att ta oss tid att uppskatta de små tingen i livet och vardagen, för det är dessa stunder som utgör den största delen av våra liv.

4 svar på ”Funderingar”

  1. Det är jobbigt att det ska finnas så mycket tankar om hur allt borde vara. Att då vara blyg och försiktig själv och varit med om att lärare ständigt i skolan velat få bort det, gör att det inte är så lätt att våga förstå att det inte är något personlighetsdrag som är sämre än andra. Att det bara är så man är. Jag förstår inte varför det skulle vara bättre att vara jättesocial och prata mycket och gärna högt? Jag lyssnar gärna, pratar gärna med men i inte hela tiden. Ja, ville bara skriva några rader.

    1. Hej Erika
      Ja, varför kan människor inte bara få vara som vi är utan en massa tyckanden och normer. En del är blyga och försiktiga andra syns och hörs. Vi är alla lika viktiga.

      Tror att vi skall sträva efter att bli så nära och sanna oss själva som möjligt. Inte sträva efter något samhällsideal om att alla ’skall ta för sig’. Så vill jag i alla fall att vi skall leva och vara.

      Önskar dig en fin söndag.

    2. Instämmer! Att vara blyg är inget som ska behöva tränas bort – man ska ju få vara den man är. Att man pratar och tar mycket plats betyder inte att man har värdefull ”social kompetens” som det brukar kallas. Det kanske är så att den tyste och eftertänksamme är den som verkligen är social på riktigt. Hon eller han kanske ser andra, ger andra utrymme och lyssnar på andra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.