Svårt att nå fram
Mamman har tappat lite energi idag. Och det får vara så.
Just nu har mamman svårt att nå fram till den största dottern. Vi har helt enkelt en vecka med obalans oss emellan.
Mamman försöker och försöker att vara tålmodig och förstående men alltsomoftast ryker vi ändå ihop. Så är det den här veckan.
Det gör mamman ledsen för jag vill så gärna nå fram, vara nära, visa förståelse, respektera hela dotterns personlighet och visa tålamod.
Mamman blir helt enkelt väldigt besviken på sig själv när det blir så här.
Men, det kommer att gå över och denna konfliktvecka kommer att bana väg för en djupare förståelse för varandra. Vi pratar mycket och reder ut och kramas. Det kommer att lugna ned sig.
Under tiden gråter mamman ledsna tårar; som kommer att övergå i ett lugn. Om en stund eller två.
Fin tisdag till er.
Hej
I perioder så har jag haft det jobbigt med flera av våra barn, men alltid har det blivit bättre. Det är hoppfullt om man kommer ihåg, men ibland glömmer man det när det är som tyngst. En kvinna sa till mig när våra äldsta var små att en sak hon hade förstått med barnen är att dom förändras hela tiden. Om det är tungt ett tag så kommer det att ändras. Jag minns hennes ord än idag. Och det går verkligen upp och ner tycker jag. Min äldsta har varit avståndstagande mot mig länge, men nu är han gosig, kärleksfull och mindre irriterad. Jag är så glad över det, men förstår att det kan ändras igen.
Jag tycker verkligen att du gör det så bra, men jag känner också så igen mig i det där dåliga samvetet och när man försöker och försöker och så blir det ändå fel. Hoppas ni får en fin och mysig jul tillsammans!
Hej Maria
Tack för dina kloka ord.
Det är svårt att höja blicken ibland och se de större perspektiven. Se allt det som fungerar och allt det som är bra.
Jag är så rädd att förlora närheten till barnen, rädd att den största dottern, som är så lik mig i sin personlighet, skall distansera sig från mig. Vill inte att det skall bli så som resultat av alla de konflikter vi har just nu.
Men ändå försöker jag att se att det är ett skeende som är nu, ett uttryck av en ökad självständighet och kanske en övning för mamman att släppa lite lite.
Det är svårt.
Återigen tack för dina ord och en riktigt god jul till dig och dina.