Bildtankar
Hittade den här bilden som nu är några år gammal. Bilden fick mig att fundera kring barnens utveckling och fostran.
Hon har ett starkt, tryggt och fast stöd den lilla men hon går före och bestämmer sin egen väg. Hon styr men behöver stöd, ett aldrig sviktande och starkt stöd från kärleksfulla föräldrar. Föräldrar som älskar henne för den hon är och som är tacksamma för att just hon finns.
Kärleken leder oss emellanåt, eller ganska ofta, in i konflikter där vägen måste diskuteras och allt som oftast måste föräldrarna använda sitt bestämmande och helt enkelt säga ”för att vi säger att det är så här” när dottern vill annat. För att det är så det är, barn måste ibland även ha starkt motstånd. En hand som drar tillbaka och hejdar när utvecklingen eller vägen går åt snett håll.
Så som bilden talar till mig tror jag, eller vill jag i alla fall, att det är.
Vilken fantastiskt mysig o läsvärd blogg du har! Blir så grymt imponerad av er flerbarnsmammor. Själv har jag bara en men fattar inte hur man lyckas rodda med fler 🙂
Hej Johanna
Tack för dina fina ord!
Många barn är ju vårt normal-läge, så vi tycker förstås inte att det är särskilt jobbigt. Men sådan tur att vi alla är olika och bra på olika saker!
Trevlig helg önskar jag dig!
en väldigt intressant insikt och tanke och din bild är väldigt talande för det du säger i din fantastiska text 🙂
kram Åsa
Hej Åsa
Tack för berömmet. Blir alldeles glad i hjärtat.
Tror att det är viktigt att reflektera kring det som sker i vardagen, hur och varför vi tänker som vi gör. Lära sig att se och förstå sina värderingar, sin värdegrund. Det gör livet så mycket lättare och ärligare.
Önskar dig en fin fredag och helg.