Julkalender, 16 december

Det allra roligaste på hela jullovet var kalaset hos moster Jenny. Moster Jenny bor på en gård, som ligger långt på andra sidan Storbyn. Alla vi barn i Bullerbyn var bjudna till henne en söndag efter jul. Vi fick åka släde i många, många timmar för att komma dit. 

Mamma väckte oss så tidigt och byltade på oss en väldig massa tröjor och halsdukar. Jag var säker på att jag skulle kvävas, innan jag kom fram till kalaset. Och ändå kom mamma sättande med en extra sjal och ville binda om huvudet på mig. Men då sa jag, att om det var meningen att jag skulle komma till moster Jenny som ett spektakel, så ville jag inte följa med.

Det låter så härligt. Ligga nerbäddad i en släde med alldeles för mycket kläder på sig. Visst känns det som extra mysigt och massor med julkänslor.

Mannens mormor brukar berätta om när mannen var liten och de passade honom. Så fort de skulle gå ut på hösten och vintern skulle halsduk, mössa och vantar på och jackan knäppas ordentligt, ändå upp i halsen. Min man, som då var fem eller sex år gammal tittar en dag upp, lite trött på sin mormor och utbrister ”mormor du är bra, men du är för noggrann”. Skön berättelse att ha med sig som familjehistoria, fick en otrolig återkoppling till detta när jag nyligen hjälpte vår sexåring att klä på sig vinterkläderna och hon säger, ”mamma du är bra och jag älskar dig, men du är alldeles för noggrann”.

Texten ur Mera om oss barn i Bullerbyn av Astrid Lindgren, kapitlet ”Vi far på kalas till moster Jenny”