Julkalender, 13 december

Innan det blir jul måste man igenom den kulna och regniga mörka hösten, och den är väl inte särskilt rolig någonstans. Det var den inte i Katthult heller. Alfred gick bakom oxarna i strilregnet och plöjde de steniga åkerlapparna, och efter honom i plogfåran travade Emil. Han hjälpte Alfred att hojta åt oxarna som var så tröga och omöjliga och inte alls förstod vad plöjning skulle vara bra för. Men det mörknade ju tidigt, och då spände Alfred ifrån och så lunkade de hem, Alfred och Emil och oxarna. Sedan kom Alfred och Emil in i köket med stora jordkokor på stövlarna, och det retade nästan livet ur Lina som var rädd om sitt nyskurade golv.

Ingen jul utan den fine och givmilde Emil. En fantastisk person skapad av vår stora sagoberättare, Astrid Lindgren. Och visst är det fint när vi får möjlighet att tända alla fina ljus efter den långa, kulna och mörka hösten. Ljus i hus och sinne är underbart. Ena dottern som precis gått igenom brandkunskap i skolan påminner om att vi inte skall glömma att släcka och dra ur för säkerhetens skull. Viktig påminnelse detta.

Texten ur Nya hyss av Emil i Lönneberga, kapitlet ”När Emil gjorde stora tabberaset i Katthult och fångade Kommandoran i varggropen”