Stressmorgon
Har svårt att forma ett band av tilltro till min mobiltelefon. Den som skall fungera som väckarklocka men väljer att inte göra det vid olika tillfällen.
Idag valde den att inte ringa utan låg där lite lojt och väntade på att jag skulle vakna av mig själv. Vilket jag gjorde fast förstås inte i tid. Förvånade barnröster fyllde huset undrandes om de inte skulle gå upp nu för att hinna till skolan i tid.
På utflyktsdagen och allt, för alla tre skolbarnen. Morgonrutinen som brukar ta en och en halv timme tog idag endast tjugo minuter. All heder åt de fantastiska barnen som gjorde allt i sin makt för att vi skulle hinna. Att småsystrarna sedan vägrade ta på sig skor och jacka, sprang och gömde sig och skrek kunde ju inte skolbarnen hjälpa. Vi hann i bra tid ändå. Flickorna kom endast fem minuter sent till skolan. Frukostätna, matsäckar medskickade, hårfixade, gymnastikpåse medskickad och regnkläder till cykelflickan medskickade.
Småsystrarna har svårt att förlåta mamman för morgonstressen och morgonbilfärden. Men de stora flickorna var mycket glada över att de hann så bra fastän de tyckte att det kändes jobbigt att stressa, vilket de inte är vana vid.
Nu behövs det kaffe och smörgås. De små sitter och myser, lite sura, i soffan och tittar på film. Tror att vi skall göra mysfrukost idag och avnjuta den till filmen. Det låter lugnt och skönt. Kanske att de t o m tinar upp, de små, och förlåter sin mamma.
God morgon!
