Handlingstrots
Det är så härligt när de små barnen börjar kommunicera med ord. Våra barn har allihop varit duktiga på att göra sig förstådda även utan ord men det är ändå skönt när de använder sig av de för oss gemensamma orden. Det blir lite lättare att förstå varandra då.
Vår två och ett halvtåring protesterar inte längre endast med skrik när hon inte vill som vi. Hon använder orden. Häromdagen gav vi oss iväg, de tre minsta och jag, på ärenden nere i byn. Först ut var biblioteket där vi skulle lämna tillbaka våra låneböcker samt titta efter lite nya spännande berättelser. Hon var inte riktigt upplagd för detta äventyr den lilla utan protesterade lite emellanåt. När vi fortsatte våra ärenden fick hon sitta i sin vagn, denna gång fastspänd. När vi väl kommer in i den affär jag behövde handla i skriker hon under hela besöket mycket tydligt ”JAG VILL INTE SITTA HÄR!”. Hon gjorde bara pauser för att hämta luft och ny kraft till sina högljudda protester.
Som tur är har jag många års vana vid alla dessa trots och känsloyttringar och tänker därför inte så mycket på det. Jag vet att det blir så ibland och att alla barnen dessutom sköter sig alldeles utomordentligt de flesta gångerna. Tänker att det är viktigt att visa barnen att jag ser dem och deras protest. Men att jag ibland inte kan avbryta det jag gör. Helt enkelt härda ut.
Så kan en förmiddag med ordkommunikation i en småbarnsfamilj se ut. Ibland tålamodskrävande, arbetsamt och konfliktfyllt men alltid kärleksfullt.
