Krockande ordningssinnen

’Var är min jacka mamma’ ropar tonårsdottern från hallen. 

Mamman som är inne i badrummet svarar med stort lugn, ’kanske där du lade den, på golvet där garderoben tydligen verkar vara’. Åh, så sur hon blir dottern. Mamman är så dum och fel och lite elak faktiskt. ’Nej, den är inte alls där och vad elakt sagt’. Ja, kanske är det lite elakt men mamman förundras så över var garderoben tycks finnas varje dag. Rolig är den som flyttar sig liksom runtom i huset. Nästan praktiskt faktiskt.

Tvättsorteringen gör lite likadant. Ibland sorteras smutsiga sockor in i tv-rummet och ibland sorteras tröjor in på olika stolar. Inte alltid förstås men lite då och då, något plagg varje dag. 

Nu tycker mamman att detta hör till. Det är härligt när ett hem är dynamiskt, när många lever nära på samma plats. Mamman blir lycklig av det. Själen mår bra av lite stökighet. Men ibland uppstår även förundran över tankegången hos t ex tonåringshjärnorna i vår familj.

’Men här är den ju. Glömde. Jag lade ju in den själv i morse’, säger dottern när jackan är funnen i lådan i garderoben. Där brukar ju mamman inte lägga den. När mamman tar hand om hänger jackan snyggt på en galge i hallgarderoben. Så tokigt det kan bli och härligt när två sinnen för ordning krockar. 

Tonårsdottern har sin jacka med dit hon skall idag och mamman ordnar och fixar här hemma. Det är dags att bädda sängar, dammsuga golv, diska och plocka. Men först en liten stund på trappen i solen och kanske en liten kaka som tonårsdottern så snällt bakat för att mamman tycker så mycket om just dem kakorna. Det är gott att leva tillsammans och att ta hand om varandra.

Fin helg till er.