Receptnostalgi

Gamla böcker är magiska. Gamla kok och bakböcker där en hand nogsamt klippt ut och sedan klistrat in. När mamman fick mormors gamla böcker kändes det fint men jag var ännu så ung att vikten av gåvan inte riktigt sjönk in ordentligt.

Nu sitter jag här och ser min mormors handstil bredvid det inklistrade receptet och tårar trillar nedför kinderna. Jag hade velat fråga så mycket. Ta reda på hur hon tänkte, kände och valde i sitt liv. Men jag var för ung när hon försvann. Jag ställde inte frågorna för att de inte fanns i mitt huvud då. Nu finns både intresse och frågor men inte mormor. Konstigt hur tiden spelar oss spratt. 

Mamman tror att jag med åren kommit närmre det som är mitt ursprung. Livet på landet känns så naturligt och rätt i hela hjärtat. Som att släktens ursprung fått fäste i mig och min familj.

Hursomhelst är mamman lycklig över att få sitta här och bläddra i mormors bok och finna recept att använda. Bredvid det inklistrade receptet står med mormors vackra handstil ”Mina julpepparkakor” och kanske kan de också bli mina och med tiden våra döttrars. 

Vi för historien vidare i våra hjärtan. Vi bär med oss mormor i det vi gör. Det är fint och fyller mammans hjärta med värme, tacksamhet och glädje.  

Fin söndag och första advent till er.

Författare: Mamma

Fembarnsmamman är en blogg från vardagslivet hos en familj med fem barn. För vår familj är gemenskap viktigt, att leva nära och uppskatta livet utan att krångla till det. Vi har valt att leva långsamt och att ta oss tid att uppskatta de små tingen i livet och vardagen, för det är dessa stunder som utgör den största delen av våra liv.

5 svar på ”Receptnostalgi”

  1. vilken underbar gåva att få ta emot och att få en del av en annan människas tankar kring vilken mat som betyder just något för mig.
    Jag önskar dig och familjen en finfin advent <3
    kram Åsa

  2. Tack för att du delar med dig av dina tankar. Det är som om länken till tidigare generationer ger en extra dimension till allting man gör, som att baka till jul.

    1. Hej Fru S
      Ja länken bakåt är viktig. Känner att själen får lugn av det samtidigt som jag känner en stark saknad. Jag när också en önskan om att få fråga, diskutera och komma nära den äldre generationen. De som gått före, levt, funderat och valt. Nu när jag blivit både lite äldre och klokare har det intresset blivit starkare. Opraktiskt eftersom många av de äldre inte längre vandrar med oss här på jorden. Men kanske är de ändå på något sätt med mig. Så tror och hoppas jag.

      Önskar dig en fin vecka.

      1. Jag känner väldigt mycket igen mig i det du skriver. Jag saknar också den äldre generationen, den värme och trygghet de förmedlade, deras traditioner, känslan när man befann sig i farmors och farfars kök där de arbetade med vardagssysslor och lyssnade på radio eller mormors kammare där hon satt och sydde. Den stabilitet och integritet som de hade. Dofter och ljud som inte längre finns. En mentalitet som är väldigt ovanlig (som jag uppfattar det) hos människor idag, ett lugn och en värdighet, att vara sig själv, mindre yta och mer äkthet.
        Ibland tänker jag; tänk om man bara för en timme fick resa tillbaka och återuppleva den som en vardaglig stund med gammelmormor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.